Apple - fantastiskt bolag (just nu)

Igår kom Apple med en kvartalsrapport som slog alla förväntningar, flera rekord och aktien lyfter drygt 5 procent under onsdagen.

Vinsten per aktie ökade med 48 procent jämfört med fjärde kvartalet 2013, delvis drivet av aktieåterköp. Man gjorde den största kvartalsvinsten, sett till alla bolag alla branscher, någonsin! Närmare bestämt 18 miljarder dollar. Man kommenterar att den stigande dollarkursen dessutom haft dämpande effekt på vinsten.

Jag har gjort flera trevliga aktieresor med Apple och senast till ett GAV om runt 80 dollar med en 20 procentig dollaruppgång som krydda. Det är inget snack om att Apple under en längre tid har varit, och just nu är ett fantastiskt bolag. Frågan, som alltid, är om Apple kommer lyckas fortsätta öka vinsterna i samma takt som hittills eller om vi snart börjar se en utplaning av tillväxtkurvan. Bara en antydan till detta kan få aktiekursen att falla 30 procent på kort tid.

Dollarkursen har fortsatt upp genom hela kvartal 4 och början av 2015. Det är möjligt effekterna av detta slår igenom fullt ut först i Q1 2015. Samtidigt tror jag starkt på Apple Pay, Apple Watch till viss del. Jag är alltså ambivalent inför fortsatt kursutveckling på kort sikt. Jag har satt en målkurs på 125 dollar för denna gång. Når aktien målkursen kommer jag halvera innehavet.

På lite längre sikt, säg 2 år, ser jag ingen annan utveckling än att aktien kommer att stå högre än idag. Något som sällan nämns först med Apples inovationer är att företaget håller på att etablera sig som ett ledande nav i framtidens Internet of Things i och med HealthKit, HomeKit och CarPlay. Om det är något vi kan vara säkra på så är det att vi endast är i begynnelsen av denna revolution. Apples integrering av tjänster över olika plattformar tror jag även fortsatt kommer stå i en klass för sig. Jag tror dessutom att köparna kommer att värdera detta än mer framöver.

Attribution:

"New York Empire Apples" by The Marmot

is licensed under Creative Commons Attribution 2.0.

Balansräkning - kvartal två 2014

Dags att titta på utvecklingen för familjen kVal under kvartal 2, 2014.
Jag blev en aning förvånad när jag upptäckte att jag i första inlägget räknat in april-månad i kvartal 1. Jag har aldrig märkt att året har 16 månader men det kanske vore praktiskt?

Hur som helst. Inlägget med kvartal 1 är uppdaterat och här kommer den fortsatta utvecklingen 2014 i denna miniseries andra inlägg.

Tillgångar

Månad	Bostadsrätt	Aktier	Spar kontanter	Semester fond	Bilar	Tillgångar
Januari	4 600 000	636 000	17 500	0	340 000	5 593 500
April	4 600 000	684 000	44 000	0	580 000	5 908 000
Maj	4 600 000	714 000	53 000	0	580 000	5 947 000
Juni	4 600 000	718 000	74 500	0	580 000	5 972 500

Skulder och eget kapital

Månad	CSN	Bostadsrätt	Bilar	Kredit	Skulder	Eget Kapital
Januari	297 000	3 727 500	177 000	10 000	4 211 500	1 382 000
April	290 500	3 727 500	410 800	0	4 428 800	1 479 200
Maj	289 500	3 727 500	407 000	0	4 424 000	1 523 000
Juni	290 000	3 727 500	406 000	0	4 423 500	1 549 000

Fyra delar är extra intressanta att kommentera.

1. Aktieportföljerna ökade nästan 5 procent. Inget sparande ingår i denna ökning. Väl godkänt. Från årets start var ökningen nästan 13 procent. Mycket väl godkänt. Det fanns en tydlig plan att vara fullt investerad över utdelningsperioden fram till juni 2014. Därefter var planen att sänka andelen aktier till omkring 60 procent av totalt kapital.
2. Sparandet rullade på bra med omkring 10 000 kr i sparande per månad. Sedan januari sparade vi 57 000 kr.
3. Eget kapital ökade knappt 5 procent. Sedan årets start var ökningen 12 procent. Väl godkänt.
4. I april ägde vi två bilar. Vi var mitt uppe i att byta en bil och sälja en. Därav ett gigantiskt hopp både vad gäller tillgång och skuld vad gäller i kolumnen bilar. Vi bytte in en 7 år gammal bil och köpte en, i princip, ny bil. Ambitionen var också att göra sig av med den andra bilen, men bara om priset blev rätt. Lyxkonsumtion men också ren njutning. Vi har aldrig ångrat våra bilköp.

Lundin Petroleum vinstvarnar

Igår vinstvarnade Lundin Petroleum. Kanske inte så oväntat. Man skriver att kostnader till största delen är icke-kassaflödespåverkande och inte kommer att påverka operativt kassaflöde eller ebitda. Det handlar om nedskrivningar, prospekteringskostnader och valutakursförlust.

Länk till pressmeddelandet.

Det handlar alltså ännu inte om att försäljningspriset på brentolja tynger bolaget. Genomsnittligt pris per fat var 76,58 dollar, dvs. betydligt över nuvarande marknadsnivåer. Dessa effekter kommer att slå igenom under 2015. Samtidigt räknar de flesta analytiker med att Lundin flerdubblar sin produktion inom de närmsta åren. Exempelvis har Handelsbanken i dagarna höjt sin rekommendation till köp.

Experterna räknar alltså fortfarande med att oljepriset ska upp och stabiliseras i närtid.

Jag är inte lika säker. Som jag skrev i tidigare inlägg tror jag att några aktörer måste slås ut från marknaden före stabilisering. När detta händer tror jag att det är läge att köpa oljeaktier igen.

Familjen kVals prioriteringar och en inspirerande räknesnurra

Som herr och fru kVal brukar vi ofta diskutera vår gemensamma långsiktiga plan. Diskussionen börjar ofta med att herr kVal har nya sparidéer eller upplever bristande självuppfyllelse och längtan efter mer fritt valt arbete. Därefter brukar fru kVal föreslå en lösning som herr kVal inte blir tillfreds med. Så fortsätter diskussionen.

Vi vet att vi vill bo i Stockholm. Vi älskar vår bil. Vi njuter av vackra miljöer och boenden när vi reser. Vi vill ha möjlighet att trappa ner på arbetet när vi fyller 50, med bibehållen och ökande livskvalitet. Detta måste helt enkelt rymmas inom samma livsplan. Därför handlar många av familjens diskussioner om prioriteringar. Om frågan om kort och lång sikt. Att spara nu för att spendera sen. För ingen av oss tror att njutningen när vi är 60 kan uppväga försakade möjligheter åren fram tills dess.

Utmaningen är att sätta upp strategi och mål som medger balans mellan nu och sen. Vi tror att vi är denna livsplan på spåren. Troligtvis kräver den ett årligt sparande på omkring 15-20 procent av nettoinkomsten. Den förutsätter en årligt avkastning på kapital, exklusive direktavkastning, på omkring 5  procent.

Ränta-på-ränta-effekten kommer att ta hand om resten.

Just nu skissar vi på en strategi som löper i 4 faser. Första tio åren, 2015 till 2025, räknar vi med 1 procents nettolön-utveckling, vi sparar 20 procent av total nettoinkomst och placerar 25 procent av kapitalet för att få tillväxt, 25 procent i lågriskfonder och 50 procent i Dividend Champions.

År 11 till 18 flyttas allt kapital och sparande till aktier med stabil utdelningstillväxt och vi sparar 15 procent av total nettoinkomst.

År 19 till 28, när vi har passerat 50, börjar vi trappa ner arbetstiden, omkring 10 procent per år. I övrigt oförändrad strategi.

År 29 och framåt har vi slutat arbeta. Vi kan börja plocka ut pension, vilket dock inte är inräknat i denna räknesnurra.

Med mängder av förbehåll och baserat på några stycken osannolikheter skulle vår nettoinkomst-utveckling se så här:

Det som inspirerar med detta räkneexempel är att den ger förutsättningar för en exponentiellt ökande levnadsbudget i samband med att det behövs. Nämligen när man trappar ned på jobb och får mer fri tid. En annan morot är att om lön eller sparande kan ökas i högre takt än i exemplet kan tidsplanen komprimeras.

Det som talar emot att vi ska lyckas med strategin är att bostadslånen kommer att växa i takt med familjen samt att räntorna på dessa inte kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer. Det kan bli tufft att spara 20 procent av nettoinkomsten med radikalt förändrade villkor. Historiskt har aktieinvesteringar, inklusive utdelning, avkastat omkring 12 procent per år på lång sikt men inte heller evig börsuppgång är säker.

Balansräkning - kvartal ett 2014

(uppdaterad)

Jag är barnsligt förtjust i uppställningar och avstämningar. Därför denna historiska exposé över balansräkningens utveckling under 2014. Det kan mycket väl vara så, att när vi om 10 år ser tillbaka på 2014, är det ett av de bästa börs-åren under perioden. Jag hoppas att så inte är fallet och att vi istället har de bästa åren framför oss, men väljer att frottera lite extra i utvecklingen detta år.

Så här såg balansräkningen ut i april 2014, efter fyra månaders spar och konsumtion:

Tillgångar

Månad	Bostadsrätt	Aktier	Spar kontanter	Semester fond	Bilar	Tillgångar
Januari	4 600 000	636 000	17 500	0	340 000	5 593 500
Februari	4 600 000	646 000	28 000	0	340 000	5 614 000
Mars	4 600 000	654 000	36 000	0	340 000	5 630 000

Skulder och eget kapital

Månad	CSN	Bostadsrätt	Bilar	Kredit	Skulder	Eget Kapital
Januari	297 000	3 727 500	177 000	10 000	4 211 500	1 382 000
Februari	295 000	3 727 500	173 000	0	4 195 500	1 418 500
Mars	293 200	3 727 500	170 000	0	4 192 500	1 437 500

Tre delar behöver kommenteras.

1. Aktieportföljerna steg knappt 3 procent.  Godkänt.
2. Vi amorterar inte på bostadsrätten. Strategin är att sparandet i aktier ger så betydande överavkastning jämfört med att amortera till dagens bolåneräntor att det är värt den extra risken. Frågan är hur länge detta gäller.
3. Eget kapital steg med knappt 4 procent. Godkänt. 

Korta portföljen - Innehav

Efter gårdagens förändringar i korta portföljen innehåller den nu:
- H&M
- Axis
- Nordnet
- Unibet Group
- Neurovive Pharmaceuticals

Fonder:
- Nordea European Corporate Bond Fund
- Deutsche Invest I German Equities LC
- Fidelity Germany A-EUR

H&M och Nordea European Corporate Bond Fund står för halva portföljens värde.

Förändringar i korta portföljen

Som jag skrev om igår är jag ambivalent inför vilken tidshorisont som gäller innan vi kan se ett stabiliserat oljepris. Jag valde därför idag att avyttra Lundin Petroleum och Statoil. Lundin såldes med 8 procents förlust. Statoil med 4 procents vinst. Till följd av olika investeringssummor går jag plus/minus noll. Min ambition är att köpa tillbaka Statoil i utdelningsportföljen förutsatt att den dippar ytterligare någon gång.

Delar av de likvider som frigjordes i försäljningarna  idag, ca 15 procent av portföljvärdet, har jag valt att investera i två aktiefonder med fokus på Tyskland. Jag tror nämligen att den starka dollarn och låga oljepriset kommer att gynna europeisk industri. I synnerhet storbolagen i Tyskland som haft ett knackigt 2014. Om 2014 var amerikanernas år så är min tro att 2015 blir de europeiska börsernas år. Min förhoppning är 15 procents uppgång.

Ett av privatinvesterarens kval: olja

Privatinvesterarens kval är påtagliga just nu. Hur göra med oljan. Jag tänker särskilt på andelarna jag äger i oljeindustrin genom Lundin Petroleum.

Å ena sidan vore det inte mer än logiskt om oljekrisen först stabiliseras då det sker drastiska förändringar på utbudssida. Å andra sidan innebär lågt oljepris att oljeberoende industri mm kan växla upp och konsumera större volymer. Men å tredje sidan kanske OPEC då väljer att öka produktionen ytterligare just i syfte att skicka några irriterande skifferoljeproducenter i konkurs och permanenta oljans prisnivå under lönsamhet för skifferolja.

Samtidigt, denna eventuella typ av girighet från OPEC-sidan är dyrköpt även för vinnarsidan.
Jag lutar åt att det kommer krävas några konkurser. Jag tror att Lundin Petroleum överlever utan större skador men risken är överhängande att krisen hänger sig kvar längre än vad jag och många andra först trodde. Frågan är då om pengarna inte gör större nytta någon annanstans än i just Lundin Petroleum. Också Dagens Industri skriver om ett ökat blankningsintresse i Lundin Petroleum här. Aldrig ett bra tecken när marknaden börja satsa på en nedgång på kort sikt.

Affärsvärlden skriver intressant om Opecs produktionstakt och prognos för 2015 här: Opec höjer prognoser - Affärsvärlden

Jag hyser däremot inga tvivel på Statoil. Går aktien ner ytterligare 15-20 procent är det bara att köpa mer...

Aktieportföljer och innehav januari 2015

Familjen kVal har valt att ha flera olika aktieportföljer. Samtliga är samlade hos Nordnet. Skälet till att dela upp sparandet var inledningsvis stärka disciplinen genom att tilldela olika investeringsstrategier olika startsummor. Fördelningen gjordes i början av 2014 och såg då ut så här:

1. Kort portfölj ISK - aktier som handlas i Sverige - ca 280 tkr
2. Sparportfölj KF - långsiktig portfölj med regelbundna insättningar - ca 20 tkr
3. Utdelningsportfölj KF - långsiktig, framför allt amerikanska aktier - ca 250 tkr
4. Tradingportfölj ISK - blandat - ca 90 tkr

Utdelningsportföljen har fokus på amerikanska "Dividend Aristocrates", dvs. företag som höjt utdelningen 25 år i följd. Många vill ju mena att man måste invänta rätt köpläge i denna typ av bolag för att få vettig avkastning. Jag menar att det är svårt. Om ambitionen är att hålla kvar aktien under 15 år och successivt köpa fler så tror jag inte att det lönar sig att vänta in nästa börskrasch. Under väntan skulle man missa flera års direktavkastning. Denna typ av aktier har också god inverkan på nerverna då svängningarna är relativt små och behagliga. Kvartalsvisa utdelningar är en bonus. Jag återkommer till en djupdykning i varför valet föll på just dessa aktier.

För att krydda innehavet äger jag Nokian Tyres och Protector Forsikring. Nokian Tyres har tappat över 40 procent under året som gått. Omkring 10 procent sedan jag tog in bolaget. Rysslandskrisen har kraftigt påverkat bolagets omsättning och vinst och marknaden är orolig för att konsekvenserna blir långdragna. Själv ser jag ett fint storbolag med hög direktavkastning som tillfälligt tappat fart. Jag tvivlar inte en sekund på att Nokian Tyres kommer fortsätta växa framåt. Frågan är inom vilken tidsram.

Protector Forsikring kom in i portföljen i samband med bloggvärlden började fånga upp bolaget. Det finns otaliga analyser att läsa om bolaget, se särskilt Ägamintids inlägg om bolaget. Protector växer fint och ger bra direktavkastning. En tredje krydda i portföljen är Nike.  Bolaget behöveringen närmre presentation. Bolaget ske ge tillväxt till portföljen. Jag tror att hälsotrenden är här för att stanna och kommer att utvidgas ytterligare. Nikes varumärke är urstarkt och man fullkomligen överöser marknaden med produkter. Det finns helt enkelt en sko eller ett träningsplagg för varje individ.

Utdelningsportföljen innehåller följande bolag:
- Coca-Cola Co
- Procter & Gamble Co
- IBM
- Nike
- Protector Forsikring
- Nokian Tyres Plc

Ungefär samma strategi gäller för sparportföljen. Här äger jag följande bolag:
- Colgate-Palmolive Co
- Johnson & Johnson
- Fortum
- E-work scandinavia AB
- Industrivärden
- Castellum AB
- Skanska AB
- TeliaSonera AB

Ambitionen är att sparportföljen ska renodlas mer mot konsumentbolag framöver. Colgate, Johnson och Castellum ska ligga kvar på lång sikt. Jag är mer osäker på E-work, TeliaSonera, Industrivärden och Skanska men av olika skäl. Alla är dock fina bolag och ger god utdelning. I denna portfölj vill jag ha fler aktier än i utdelningsportföljen. Detta eftersom jag här kommer att investera regelbundet. En viss diversifiering ökar chanserna att något av dem är i en tillfällig kursdipp.

En övergripande ambition har under senaste två åren varit att minska aktiviteten i aktieportföljerna 1 till 3 med särskilt fokus på 2 och 3. Hittills har resultatet varit sådär. En hel del köp och sälj har skett. Särskilt i portfölj 1. I den bull market som varit senaste året har detta gett ok avkastning. Jag tror dock att detta är mer en lycklig slump än talang. Dessutom är tradingportföljen ett ypperligt exempel på motsatsen. Inte i det att den gått dåligt utan att den tvärt om gått bra tack vara låg handelsfrekvens. Jag köpte här Apple i början av februari 2014. Aktien hade tryckts ner länge och oförtjänt och det var bara en tidsfråga före den skulle vända upp. Så blev också utfallet. Min inledande tanke var att sälja aktien efter 10 procent upp. Men efter uppgången på 10 procent och lite grubblerier stod det klart att det fanns få aktier som jag hellre skulle äga på kort sikt. Apple fick vara kvar.

Med tanke på att inköpet gjorde på 537 kr motsvarande 89 kr efter split, kan man ett år senare konstatera att det var ett lyckosamt beslut. Inte minst då dollarkursen förstärkt avkastningen med ytterligare ca 15 procent. En investering på 90 tkr februari 2014 är idag värd omkring 165 tkr.
I tradingportföljen äger jag också Vardia Insurance Group. Också detta är ett bet på att bloggosfären har rätt om ytterligare ett norskt försäkringsbolag. Se gärna vad Aktiefokus skriver om bolaget.

I korta portföljen med fokus på svenska bolag finns just nu följande:
- Axis
- H&M
- Nordnet
- Unibet Group
- Neurovive Pharmaceuticals
- Statoil
- Lundin Petroleum

Dessutom ligger 1/3 av portföljen placerad i en Nordea European Corporate Bond Fund. Den är inte lika säker som en räntefond men kommer aldrig tappa några 10 procent på en dag och tuggar på med några tiondels procent per dag. Jag hoppas att den ger 8 procent per år.

Bolagens plats i portföljen motiveras på olika sätt. Statoil och Lundin Petroleum är sist in och en konsekvens av att jag tror att oljepriset kommer att stabiliseras under 2015. Statoil är ett fint bolag som eventuellt borde läggas över i utdelningsportföljen. Axis har handlats ner sista halvåret men har en god historik för försäljningstillväxt. Trots att marginalerna inte hängt med sista tiden tror jag på fortsatt tillväxt framöver. Hennes & Mauritz är den största positionen i portföljen och kommer nog bli kvar även på sikt. H&M expanderar genom nya butikskoncept och genom online-försäljning. Jag tror inte att vi sett full effekt av dessa satsningar i aktiekursen ännu.

Unibet är en tillväxtsaga som fortsätter trumma på. Fotbolls VM innebar många spel i somras och i takt med att en allt större andel av de potentiella spelarna tillhör internet-generationen tror jag att fortsatt tillväxt är nästan ofrånkomlig. Nordnet och Avanza utmanar storbankerna med internethandel av aktier som slår jättarna med hästlängder. Att valet faller på Nordnet kommer sig av att banken lanserat Shareville. Ett nätforum kopplat till privatspararnas aktieportföljer som möjliggör snabb och enkel diskussion runt aktiefunderingar. Dessutom finns möjligheten att följa "duktiga" privatpersoner med god avkastningshistorik. Jag tror att detta bara början på en helt ny typ av aktiehandel.

Sist och minst, både till bolagsstorlek och andel i portföljen har jag Neurovive Pharmaceuticals. Ett förhoppningsbolag inom Life Science som levt ett stökigt liv senaste åren. Jag har följt och ägt bolaget i omgångar och har bra koll på momentum i aktien. Dessutom hade jag förmånen träffa grundaren av bolaget när jag läste vid universitetet i Lund.

Budget 2015

I samband med familjen kVals ekonomiska uppvaknande under 2013 stod det klart att det inte längre dög med en grov uppskattning om månadens inkomster och utgifter. Särskilt då månaden ofta slutade med röda siffror. Vi påbörjade då ett budgetarbete som har pågått sedan dess. Under året som passerat har vi testat våra beteenden och finjusterat siffrorna så att den idag väl beskriver en normal månad.

Så här kommer familjen kVals budget så som den ser ut idag:

Intäkter
Herr lön	34000
Fru föräldralön	28000
Fru rikskupong	1500
Barnbidrag	1050
Aktieutdelning	1500
Totalt	66050
Fast kostnader
Brf-avgift	3220
Bolån ränta	4800
Bolån amortering	0
Billån ränta	880
Billån amortering	4600
Hushållsinköp (mat)	3500
Gemensamma utlägg	8000
Mobiltelefoni	530
CSN ränta	300
CSN amortering	800
Radiotjänst	173
Tv	0
El	500
Liv- och sjukförsäkring	917
Hemförsäkring	180
Parkering	900
Bensin ingår i gemensamma utlägg	0
Facklig avg och a-kassa	640
Övriga kapitalköp (vinterdäck, hushållsmaskiner...)	2000
Bilförsäkring	490
DagensIndustri	331
RäddaBarnen	200
Totalt	32961
Att Spendera
Herr	7000
Fru	7500
Totalt	14500
Fasta spar
Pensionsspar	300
Fondspar	600
Extraspar	3000
SemesterSpar	2000
Långsiktigt spar	11100
Aktieutdelning	1500
Totalt	19000
Balans	89

Så här ser budgetfördelningen ut i grova drag:

Vi slår inga bloggrekord med en andel långsiktigt sparande om drygt 20%. Vi är väl medvetna om det. Konsumtionen står fortfarande för nästan 35% och amorteringarna gäller enbart av CSN och billån. Inte mycket att hänga i granen med andra ord. Men å andra sidan har vi inte gjort avkall på något av värde så här långt. Ändå har vi gått från 0 kr i långsiktigt sparande till drygt 10 tkr i månaden. Detta har möjliggjorts genom ekonomisk medvetenhet och veckohandel av hushållets inköp. Små förändringar som skulle kunna utvidgas till minskad konsumtion. Men det är ju detta som är privatinvesterarens kval.